Introvert fristad nummer ett

Häromdagen var jag och åt lunch med en kollega. Eftersom jag är föräldraledig var det en kontrast att gå från det trygga hemlivet till den stökiga lunchrestaurangen. Vi satt i mitten av rummet, tätt omgivna av fulla bord.

Jag kände hur jag blev spänd, tyst, nästan stängde av. 

När jag sedan tog min bäbis, fällde upp paraplyet, och gick ut i regnet mot biblioteket, kände jag hur all stress rann av mig, för att vara helt borta lagom till att jag gick in i biblioteket. 

Här kommer ingen för nära, här är det inte för mycket intryck, inte någon risk för något oväntat. 

Det kommer väl inte som någon chock att en introvert gillar biblioteket. Men det kommer ändå så högt på listan över bra platser att jag bara måste ta med det. 

Kanske gillar jag det så mycket för att mitt introverta jag både respekteras och värderas på biblioteket. Samtidigt är det så tillgängligt och gratis. 

Jag önskar jag fick sitta här när jag ville, i en fåtölj och titta ut genom ett fönster.